Välkommen till kbtterapi.se

Vad är KBT?

KBT, kognitiv beteendeterapi, är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som innebär att man arbetar med att förändra tankar, känslor och handlingsmönster som inte är välfungerande och därför leder till psykiskt illabefinnande. KBT innefattar både kognitiv terapi och beteendeterapi.

KBT är en strukturerad, aktiv och insiktsbefrämjande psykoterapi som är mer inriktad på nuet och på framtiden än på det förflutna.

Läs mer.

Månadens intervju: Sjukgymnasten coachar i smärtbehandling

Vi träffar Harald Ekedahl, sjukgymnast med nacke och rygg som specialitet, för att samtala om sjukgymnasten som coach.

Ett coachande förhållningssätt har alltid varit självklart för honom i hans arbete med patienter, även om han inte spontant skulle kalla sig coach. Arbetssättet vid smärtrehabilitering är ett bra exempel på hur modern sjukgymnastisk behandling fungerar som ett samarbete mellan patienten och sjukgymnasten. Harald har expertkunskaper när det gäller smärta, men minst lika viktigt för honom är att motivera patienten för ett förändringsarbete och coacha under arbetes gång.

Inget färdigt recept

– Ju mer jag arbetar med patienter, desto mer inser jag att patienterna måste ha förståelse för förändringsarbetet. Tidigare trodde jag att om patienterna bara gjorde som jag sa skulle de bli bättre. Ett slags recept utan djupare insikt. Nu ser jag annorlunda på det. Harald arbetar på Spine & Joint Center i Ängelholm med rehabilitering av patienter som har långdragna ryggbesvär. Han forskar också om diskbråck och ischias. Jag arbetar inte med att ta bort smärta, utan med att förbättra funktionen, säger han. När funktionen ökar brukar smärtan också minska. Ett diskbråck som klämmer på en nerv gör ont, men läker oftast ut successivt utan behandling.

Det är sedan som utmaningen börjar. Välkoordinerade muskler behövs för att återfå funktionen och det kan ta tid att träna upp dem, i synnerhet om man tidigare inte tränat regelbundet eller om det finns åldersförändringar i ryggen.

Förändring och acceptans

Patienternas tankar och föreställningar under hela processen är oerhört betydelsefulla. Han eller hon måste våga tro på en förändring.

Jag brukar fråga mina patienter om de tror att de kommer att ha så här ont hela livet. Om jag inte lyckas övertyga dem om att det inte kommer att vara så, blir det mycket svårare att nå resultat.

Harald återkommer till motivationens betydelse för förändringar, ”det måste finnas bränsle i tanken, för att man ska kunna köra”, men ryggbehandling handlar också om acceptans.

– Det är nödvändigt att acceptera att en förändring måste till om man inte ska stå stilla när det gäller ryggfunktionen, säger Harald. Vägvalet leder till att man utmanar risken att bli sämre, men man har då också möjlighet att förbättra funktionen. Tyvärr vågar inte alla riskera försämringen.

Själva beslutet om förändring är ett vägval. Patienterna arbetar i grupp, ledd av teamets psykolog, med ett verktyg som kallas förändringscirkeln. I den ingår att identifiera problemet, begrunda det, besluta om förändring och sedan genomföra den.

Frågor för förståelse

Ryggrehabilitering är ett långsiktigt arbete som tar sin utgångspunkt i en analys av vilka strukturer smärtan kommer ifrån. I början gäller det att ta bort sådant som provocerar fram den. Ju mindre smärta desto bättre. Patienten måste kunna analysera sig själv och sin smärta och Harald coachar genom att ställa frågor. Han kan t ex visa bilder på en rörelse och fråga: ”Hur känner du för att göra en sådan här rörelse?” ”Skulle du kunna pröva någon av de här rörelserna. En förståelse för hur kroppen fungerar är också nödvändig och i behandlingen, som är baserad på ett koncept från Holland, ingår ämnen som anatomi, smärta, belastning och kapacitet. Om man belastar mer än sin kapacitet, så får man smärta. Om man å andra sidan inte använder sin kapacitet, så minskar den. Lagom är bäst, menar Harald. För att hitta den optimala nivån videofilmas patienterna och deras rörelsemönster och patienterna tittar på filmerna i grupp. Då kan man tydligt se att vissa överbelastar och andra underbelastar och framför allt att de flesta har ett förändrat rörelsemönster. Diskussionerna i gruppen är en betydelsefull del i förändrings- och motivationsarbetet.

Säga nej

De som underbelastar behöver motiveras att göra mer, de som överbelastar att göra mindre. Harald berättar att kvinnor ofta tillhör gruppen som överbelastar, jobbar, jobbar, jobbar, vill så gärna, men får sedan ont och undviker allt. De behöver lära sig att säga nej. Komma bort ifrån ”allt- eller intet- tänkandet”.

Det är en dålig strategi att städa hela huset och sedan inte kunna göra något mer på länge på grund av smärta.

Harald brukar föreslå sina patienter att de ska lägga in 10-minuters pauser under dagen. Hur många sådana som behövs varierar.

Den som gått med smärta länge får nästan alltid ett undvikande rörelsemönster. Rörelser som var skyddande i det akuta skedet kan sedan vidmakthålla smärtan, och det är en utmaning att lämna dem. Harald coachar patienterna genom att föreslå att de prövar andra sätt att röra sig och utvärdera genom att jämföra för- och nackdelar.

Ett exempel är undvikande av alla rörelser som innebär framåtböjning av ryggen. Det är en strategi som är adekvat i det akuta skedet, men kontraproduktiv i ett senare skede eftersom den förhindrar förbättring av ryggfunktionen.

Sätta ord på problem och framsteg

Det är alltid bäst om patienten själv sätter ord på sina problem och sina framsteg. Jag säger inte åt någon vad han eller hon ska göra, utan ber dem pröva och utvärdera och speglar så mycket som möjligt. Som sjukgymnast blir jag oerhört glad när någon kan förändra sitt rörelsemönster så att smärtan minskar. Det ger mig belöning.

Målet är att patienterna ska kunna vara mer aktiva och kanske återgå till någon typ av arbete.

Många som lider av smärta har under lång tid använt sig av de stora starka musklerna som stabilisatorer, vilket ofta leder till muskelspänningar och smärta. Spine & Joint Center jobbar efter en australiensisk modell för stabiliseringsträning som innebär att det är de små musklerna som tränas för att den djupa stabiliserande muskulaturen och den ytliga starkare muskulaturen ska fungera tillsammans.

Rehabiliteringen börjar nästan alltid med att hitta och aktivera den djupa muskulaturen och samtidigt kunna slappna av i de stora musklerna. I slutet av programmet ska dessa muskler kunna fungera tillsammans i harmoni.

Undvika tankefällor

Kroppen har egen förmåga att läka, men tankemönster och tankefällor kan lägga krokben för processen. Vanliga tankefällor är katastroftänkande, allt eller intet-tänkande, förstoring/förminskning och övergeneralisering.

Katastroftankarna tar ofta formen av oro och rädsla för ett nytt diskbråck. De som har råkat ut för kotglidning eller är opererade i ryggen har delvis andra orosmoln. Har man fått sin skada i ryggen, till exempel diskbråck, på grund av en specifik rörelse aktiveras katastroftankarna lätt i liknande situationer och gör att vissa rörelser undviks. Man kan bli rädd för att böja sig framåt eller oroa sig över att skruvarna ska ha lossnat eller gått sönder. Röntgen-bilder och magnetkamera-bilder kan hjälpa till att lugna patienten, men också väcka mer ångest. Nytillkomna förändringar på intilliggande diskar kan göra det svårt för patienter att se nyanserat på prognosen. När det negativa förstoras och det positiva förminskas minskar också tilltron till den egna möjligheten att påverka.

Allt- eller intet-tänkande

Harald brukar be sina patienter att reflektera över vardagen och hur de lever sitt liv. Många människor, kanske särskilt kvinnor, har ett allt-eller-intet tänkande. Allt som inte är perfekt upplevs som misslyckat och de vill gärna få beröm, inte kritik, för att vara välorganiserade. Att ändra ett sådant mönster kräver tålamod och insikt om vinsterna med förändringen.

Mindfulness

Bitterhet och ältande har stor del i svårigheter att förändra, och därmed också för spänningar och ömmande muskler. Mindfulnessövningar, t ex att observera och beskriva sin andning och sin kompensatoriskt stora muskelaktivering i vardagen, är ett sätt att så småningom kunna lämna den. Patienterna tränar andning och avspänning i lugn miljö, både i vardagen och under viss stress. Detsamma gäller träning av rörelsemönster.

Som all inlärning ska fokus läggas på de tillfällen man lyckas med sina uppgifter. Man lär inte av misstagen, utan det är framgång som leder till positiv förändring, säger Harald. Det som tidningarna skriver om ”positivt tänkande” som smärtbehandling mot ryggsmärta tror Harald mindre på. Det är inte det ryggrehabilitering handlar om.

Men det är klart att det är viktigt att ändra sina tankemönster för att förhindra återfall. Det arbetar patienterna med tillsammans med teamets psykolog.

Sjukgymnasten som coach

Harald bläddrar i vår bok Coaching med tema KBT och känner igen oerhört mycket från coachingmetodiken i sitt eget arbetssätt.

Tillsammans med sina patienter arbetar han med målformuleringar, motivation och utmaningar och han finns där för att hjälpa dem att utforska känslor, starka sidor och hinder för förändring. Han ler lite när han läser kapitlet om tankefällor. ”Just så är det”, är hans kommentar. Att ge sig själv beröm för framsteg är viktigt det kan han som coach hjälpa patienterna att våga göra. Coacha dem att våga tro på förändringen.

Det här har jag alltid gjort, utan att ha orden för det, säger han, när han läser om coachens verktyg för att bli en bättre lyssnare, att ställa frågor som lockar fram möjligheter och att ge ärlig feedback.

Jag skulle gärna vilja lära mig mer om coaching.

Andra intervjuer

Läs intervjun Nätbaserad KBT – en vinst för både individen och samhället (pdf).

Läs också En pratstund med psykologerna Katarina Åkerlind och Ulrika Ernedahl Bydairk om värdekompassen och riktningar i livet. Läs intervjun Värdekompassen (pdf).

Läs fler intervjuer.

Just nu

En fattig fiskare satt på stranden när en rik affärsman kom förbi.

–Varför sitter du här och latar dig? varför är du inte ute och fiskar? frågade affärsmannen.

–Därför att jag har fångat tillräckligt med fisk för idag, svarade fiskaren. Nu sitter jag här och njuter av eftermiddagssolen.

Affärsmannen skakade på huvuded.

–Nu när du har tid skulle du kunna fånga mer fisk. Inta bara sitta här och göra ingenting.

–Vad skulle jag göra med fisken? undrade fiskaren.

–Du skulle kunna sälja den och tjäna massor med pengar, sa affärsmannen. Du skulle kunna köpa en störra båt med kraftigare motor och fiska längre ut i havet. Då skulle du fånga ännu mer fisk och tjäna mer pengar.

–Vad skulle jag göra sedan? undrade fiskaren.

–Då, svarade affärsmannen, skulle du kunna sitta och bara bjuta av livet.

–Det är ju det jag gör just nu, sa den fattige fiskaren.

Tysk berättelse

Ur 99 berättelser av Åsa Palmkron Ragnar och Katarina Lundblad

Träna sociala färdigheter: Hur säger du nej när du inte vill eller kan? En konkret modell.

Ladda ner "Säga nej" med övningar (pdf).