Vad är KBT?

Vad är KBT?

KBT, kognitiv beteendeterapi, är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som innebär att man arbetar med att förändra tankar, känslor och handlingsmönster som inte är välfungerande och därför leder till psykiskt illabefinnande. KBT innefattar både kognitiv terapi och beteendeterapi.

KBT är en strukturerad, aktiv och insiktsbefrämjande psykoterapi som är mer inriktad på nuet och på framtiden än på det förflutna.

 

Vid vilka tillstånd är KBT lämplig?

KBT utvecklades först som en metod för behandling av ångestsjukdomar och depression. Nu används den vid många andra besvär. Vetenskapliga studier har visat att KBT är en effektiv behandling vid missbruk, ätstörningar, kronisk smärta, sömnproblem, tinnitus och flera andra tillstånd.

 

KBT-tekniker

Exponering innebär att man utsätter sig för något som är obehagligt eller väcker ångest i syfte att minska obehaget på sikt. Viktigt är att man inte flyr från eller undviker situationen. Ångesten kommer då att minska eller försvinna genom nyinlärning (man vänjer sig vid situationen), kognitiv omstrukturering ( tankarna kring situationen förändras) och känsloreglering (man lär sig att stå ut med obehagliga känslor). Tanke-känsla- handling-schema innebär att man arbetar med att kartlägga icke-funktionella tankemönster och ersätta dem med mer funktionella (kognitiv omstrukturering) Läs mer under fliken Vad innebär dysfunktionellt tänkande. Psykoedukation innebär att man lär sig mer om sina symtom, som kan vara kroppsliga reaktioner styrda av det autonoma nervsystemet vid ångest, eller hur kroppen reagerar på svält vid anorexia nervosa. En viktig del är också kunskaper om behandlingsmöjligheter och syftet med olika KBT-tekniker. Läs mer om kroppsliga reaktioner vid panikångest. Läs mer om ångest och depression (även teckentolkad).

 

Hur går KBT till?

Vanligtvis träffas klienten och terapeuten 5 – 20 gånger. Man arbetar med ett eller flera avgränsade problem. Ett behandlingstillfälle kallas inom KBT en session. Varje session brukar omfatta mellan 45 minuter och en timme.

Klienten och terapeuten arbetar tillsammans med att kartlägga och hitta alternativ till tankar och känslor som inte är ändamålsenliga. Arbetssättet kallas kollaborativ empirism. Tillsammans gör man en beteendeanalys för att kartlägga samspelet mellan klienten och hans omgivning. Utifrån den arbetar man sedan med att förändra handlingsmönster som inte är välfungerande.

Vid varje session följer man en på förhand bestämd arbetsplan, en agenda. Syftet med denna är att ge samtalet en struktur och även att befrämja ett strukturerat sätt att tänka och resonera kring problem.

Oftast antecknar klienten eller terapeuten, eller båda, under sessionen. Ett alternativ är att spela in sessionen på ett band som klienten sedan får med sig hem.

Sessionen avslutas med att klienten väljer en hemuppgift till nästa session.

 

Hur brukar en agenda se ut?

Agendan följer oftast ett givet mönster:

  • Kost summering av hur den gångna veckan har varit.
  • Genomgång av hemuppgifter
  • Val av tema för sessionen
  • Arbete med temat utifrån KBT-tekniker
  • Kort sammanfattning av sessionen
  • Val av hemuppgifter till nästa session.

 

Varför får man hemuppgifter? Vad kan dessa vara?

Hemuppgifterna gör att träningen fortsätter utanför terapirummet. De gör det möjligt att testa nya antaganden och tankesätt i verkligheten.

Beteendeexperiment syftar till att förändra beteende som inte är funktionellt. Vid ångest kan man exempelvis arbeta med exponering, d.v.s. att utsätta sig för ångestframkallande situationer för att lära sig att hantera dessa. Vid depression kan det handla om att aktivera sig på olika sätt.

En vanlig hemuppgift är att arbeta med att kartlägga sina tankar i en konkret situation och därefter försöka hitta alternativa tankar.

Uppgiften kan också vara att skaffa sig kunskaper om något, t. ex. om vilka kroppsliga reaktioner som är vanliga vid ångest.

Hemuppgifterna ska alltid väljas så att de ger en rimlig utmaning.

 

Vad innebär begreppet dysfunktionellt tänkande?

Om våra tankemönster är väl avpassade för situationen är de adekvata, funktionella. Vi reagerar då adekvat i olika situationer. Tankemönster som, på felaktiga grunder, är negativt eller orealistiskt kallas dysfunktionellt tänkande. Det bidrar till psykiskt illabefinnande genom att leda till negativa känslor och handlingsmönster.

Våra tankemönster finns på olika nivåer som kallas grundantaganden, livsregler och automatiska tankar.

De djupast liggande tankemönstren kallas grundantaganden eller schema. De är personliga kartor som styr hur vi uppfattar världen och oss själva. Vi tillägnar oss dem tidigt i livet under inflytande av betydelsefulla personer i vår närhet. Vi är sällan medvetna om vilka de är vilket gör att de är svårfångade.

Livsregler är personliga regler om hur vi ”måste” vara. De har sin grund i grundantagandena och vi är sällan medvetna om dem heller.

Automatiska tankar är tankar som dyker upp spontant och oreflekterat utan tidigare reflektion. De kommer mycket snabbt och passerar ibland medvetandet så hastigt att vi inte hinner lägga märke till dem, men trots det hinner de påverka känslor och handlingsmönster. De automatiska tankarna återspeglar våra grundantaganden och våra livsregler. Genom att lära oss att lägga märke till dem och pröva alternativa tankar kan vi påverka dysfunktionella tänkande.

 

Hur kan man hitta automatiska tankar?

Automatiska tankar dyker upp i alla olika situationer utan reflexion. De kan vara neutrala, positiva eller negativa. Eftersom det främst är negativa automatiska tankar som ger besvär är det särskilt angeläget att fånga dessa.

Ett sätt att identifiera automatiska tankar är att arbeta med ett Tanke-känsla-handling-schema. I det beskriver man en konkret problemsituation så noggrant som möjligt och noterar samtidigt vilka automatiska tankar som situationen ger upphov till.

 

Vad är sokratiska frågor?

Sokratiska frågor är frågor som syftar till att utforska verkligheten, tankemönster och möjliga alternativa sätt att tänka. Begreppet syftar på filosofen Sokrates metod att undervisa sina lärjungar genom att ställa frågor till dem.

Exempel på sokratiska frågor:

  • Kan du tänka på annat sätt?
  • Är det säkert att det är så?
  • Vad är det värsta som kan hända?
  • Vad innebär det för dig?
  • Hur skulle din bästa väninna se på detta?
  • Hur skulle du se på detta om du inte var deprimerad?

 

Vad är en tankefälla?

Tankefällor är ett slags logiska fel som gör att vi missuppfattar eller felbedömer situationer. De dyker upp lika vanemässigt som automatiska tankar. De leder till att vi reagerar på sätt som inte är ändamålsenliga. Genom att lära oss att känna igen tankefällor kan vi undvika dem.

Exempel på tankefällor:

  • Allt-eller-intet-tänkande - man uppfattar allt som inte är helt perfekt som misslyckat.
  • Förstoring och förminskning - Man förstorar det som är negativt och förminskar det som är positivt.
  • Selektivt tänkande – Man uppfattar endast det som bekräftar ens egna, negativa, tankar.
  • Tankeläsning - Man gissar vad någon tänker istället för att ta reda på hur det egentligen är.
  • Diskvalificering av det positiva - Man bortser från det som är positivt och räknar det inte.
  • Övergeneralisering - Man drar generella slutsatser om tillvaron utifrån enstaka händelser. Ett enda misslyckande tolkas som ett mönster som kommer att upprepas gång på gång.
  • Katrastroftänkande - Man förväntar sig ständigt att katastrofer kommer att inträffa
  • Känslotänkande - Man tror att de känslor man har är fakta.
  • Personalisering – Man tar på sig ansvaret för händelser som man inte kan påverka.
  • Förhastade slutsatser – Man drar slutsatser utifrån väldigt lite information.
  • Etikettering – Man ger sig själv en negativ stämpel istället för att se varje.

 

Finns det någon självhjälpsbok med KBT?

Komma På Bättre Tankar av Åsa Palmkron Ragnar är en handbok för egen-behandling med KBT. Den innehåller 20 sessioner KBT med 131 övningar.

Ur innehållet:

  • Tankens och handlingens kraft
  • Agenda
  • Automatiska tankar
  • Dysfunktionellt tänkande
  • Tanke-känsla-handling
  • Tankefällor
  • Målformulering
  • Hemuppgifter
  • Sokratiska frågor
  • Affekter
  • Kris
  • Ångest
  • Panikångest
  • Social fobi
  • Specifik fobi
  • Tvångssyndrom
  • Generaliserat ångestsyndrom
  • PTSD
  • Depression
  • KBT och läkemedel
  • Begrepp och ordförklaringar
  • 131 övningar

Beställ boken på www.palmkrons.com