Sjukdomstillstånd

Depression

Teckentolkad information (video)

 

Det är naturligt att ibland känna sig ledsen och nedstämd. Att vara deprimerad är däremot att ha en sjukdom. Depression är en vanlig sjukdom. Varannan kvinna och var fjärde man drabbas någon gång i livet av en depression. Sjukdomen innebär stort lidande för den drabbade och påfrestning för omgivningen.

Ibland kan det vara en livshändelse, som skilsmässa, arbetslöshet eller en anhörigs död, som är utlösande orsak. Ibland finns ingen tydlig förklaring till sjukdomen. Troligtvis samverkar olika faktorer. Det finns en individuell sårbarhet, vilken gör att en del har lättare för att få sjukdomen. Denna sårbarhet kan variera under livets gång. Benägenhet att bli deprimerad är till viss del ärftlig. De flesta depressioner går att behandla med goda resultat. Det är därför viktigt att känna igen symtomen.

Den som är deprimerad kan ha många olika symtom

Man känner sig mer nedstämd än vad som är normalt under större delen av dagen. Glädjen är försvunnen och ingenting är längre roligt. Känner sig ledsen eller tom. Nedstämdheten ska ha varat ett par veckor.

Man tappar intresset för nästan alla aktiviteter under större delen av dagen. Många förlorar aptiten och går ner i vikt utan avsikt att banta. Andra går istället upp i vikt.

Det är också vanligt med olika former av sömnstörningar. Man sover dåligt och vaknar ofta mitt i natten. Det kan också bli så att man sover mer än normalt.

Den deprimerade är ofta förlångsammad i tal och rörelser, men kan även vara uppvarvad. Känsla av brist på energi, bli trött även av en minimal ansträngning. Många får värdelöshetskänslor och överdrivna eller obefogade skuldkänslor. Känsla av att man inte duger.

Vanligt är också minskad koncentrationsförmåga t ex svårigheter att läsa tidningen eller följa med i nyhetssändningar. Ofta är det så att depressionen känns som svårast på morgonen, men det kan också vara så att nedstämdheten varar hela dagen.

Sexdriften är ofta sänkt. Vid svårare depressioner finns återkommande tankar på döden och självmordstankar. Hallucinationer och vanföreställningarkan också förekomma vid svåra depressioner.

 

Ångest 

Teckentolkad information (video)

 

Alla människor drabbas ibland av ångest. Det är en allmänmänsklig, normal reaktion. Den kan vara olika stark, alltifrån ängslan och oro till fruktan och panik.

Olika människor har olika gränser för när deras ångest aktiveras. Detta kan bero på en nedärvd sårbarhet. Det kan också bero på vilka tidigare erfarenheter man bär med sig.

Ångest har en viktig funktion för människan eftersom den varnar oss för sådant som är farligt. Den är en del av kroppens alarmsystem. Detta styrs av det autonoma nervsystemet som vi inte kan påverka med viljan.

När alarmsystemet sätts igång ökar halten av stresshormoner, främst adrenalin. Kroppen gör sig redo att möta faran. Hjärtat börjar slå snabbare, för att pumpa ut mer blod. Musklerna spänns. Vi gör oss redo för att antingen fly eller kämpa.

Ibland blir det så att ångesten inte är ändamålsenlig. Man får ångest utan uppenbar orsak eller alltför stark ångestreaktion. Man kan säga att ångesten då är sjuklig.

Ångestsjukdomar är mycket vanliga. Man räknar med att cirka 25% av alla människor kommer att drabbas av ångestsjukdom någon gång under livet.

Ångest tar sig olika former för olika människor och indelas i olika grupper. De vanligaste är generaliserad ångest, panikångest, social fobi, specifika fobier, tvång, krisreaktioner och posttraumatiskt stressyndrom.

Hypokondri är ett sjukdomstillstånd som ger den drabbade mycket ångest och det beskrivs därför här under denna rubrik. Ångest kan också vara ett delsymtom i annan sjukdom, t ex depression eller missbruk.